Cisterner för vattenrening måste hålla måttet
I vattenreningsverk används cisterner för att förvara och hantera en rad olika vätskor och medier som används för att rena vatten.
Säkerheten vid ett vattenreningsverk handlar dels om att renat vatten inte förorenas, dels om att kemikalier, biprodukter eller förorenat vatten inte läcker ut. I båda fallen kan människors hälsa och naturen skadas. Om orsaken är bristande tillsyn, kan det leda till juridiska och ekonomiska konsekvenser för ansvariga.
Genom att inspektera regelbundet kan du förebygga problem och laga mindre skador i tid. På Cistern Solutions kan vi hjälpa dig med både inspektion och renovering.
Kontakta mig!
Vattenrening med hjälp av cisterner
Vid ett reningsverk finns cisterner för filtrering, syresättning, justering av pH eller lagring. De ämnen som förvaras i cisternerna är:
Råvatten: Obehandlat vatten
Avloppsvatten: Smutsigt vatten från hushåll och industrier
Renat vatten: Vatten som har genomgått hela reningsprocessen och kan släppas ut i naturen eller återanvändas.
Kemikalier:
- Fällningskemikalier som fäller ut fosfor och andra ämnen.
- Desinfektionsmedel som dödar bakterier och andra mikroorganismer.
- pH-justerare: Syror och baser används för att justera pH-värdet i vattnet.
- Flotationsmedel: separerar föroreningar från vattnet.
Slam: Rötslam är en biprodukt i reningsprocessen.
Biogas: Slam kan användas för att producera biogas.
Luft: I vissa delar av den biologiska reningsprocessen tillsätts luft eller syre.
Beroende på mediet och volymen använder man cisterner i allt från betong och glasfiberarmerad härdplast (GAP) till galvaniserat stål och rostfritt. Alla cisterner kan förstärkas med en beläggning som extra skydd.
Problem och skador i vattenreningscisterner
Cisterner vid reningsverk utsätts för påfrestningar som kan ge upphov till sprickor, läckage eller en försvagad konstruktion.
Korrosion är ett vanligt problem. Metall kan reagera med syror, alkalier eller salter som används i reningsprocessen. Vatten med lågt pH, t.ex. surt regnvatten som läcker in, eller vatten med hög syrehalt, ökar risken för korrosion. Fukt och syre från luften kan också snabba på korrosionsprocessen. Galvanisk korrosion kan uppstå om du t.ex. sätter in rostfria rör i en galvad ståltank.
Kemikalier som används i reningsprocesser kan bryta ner tanken. Svavelsyra och natriumhydroxid är exempel på kemikalier som kan ge skador. Desinfektionsmedel som klor eller ozon kan också påverka negativt.
Fysisk nötning uppstår när partiklar flyter runt i vattnet, särskilt om vattnet strömmar i hög hastighet. Risken är störst i cisterner med avloppsvatten eller slam.
Snabba temperaturförändringar kan leda till spänningar som orsakar sprickbildning eller deformation.
Bakterier, alger eller mögel kan påverka korrosionshastigheten.
Strukturella skador kan uppkomma om installationen är felaktigt utförd, vid sättningar eller överbelastning. Resultatet blir sprickor eller deformation.